Tro och ateism

Funderade lite kring det här med ateism. Ibland kan jag uppleva att folk vill jämställa ateism med satanism. Att jag när jag säger att jag inte tror på Gud, eller för all del någon gud överhuvudtaget, får de där blickarna som säger att jag är djävulsdyrkare. Men jag undrar hur man tänker då. Är inte gud och djävulen två motpoler i samma tro? Om jag inte tror på den ena, hur ska jag då kunna tro på den andra? Som jag ser det är det mer sannolikt att någon som är troende byter från kristendom till satanism än att jag blir satanist. De troende tror ju på båda, de ska ju bara byta fokus på sin tillbedjan. Jag tror inte på nån av dem och alltså tillber jag ingen. Det är lite tröttsamt sånt där, tycker jag!

Sen har jag funderat på det här med ateism, vad är det? Man kan prata om det i termerna gudsförnekelse och ett aktivt avståndstagande från tro. Man kan förvisso oxå prata om ateism mer i termerna avsaknad av tro, dvs något mer passivt. Den sistnämnda definitionen ger mig inte särskilt mycket huvudbry. Men när man pratar om att förneka och ta avstånd från blir jag lite förvirrad. Om man måste förneka något, eller om man aktivt måste ta avstånd säger man inte då att detta något finns?

Om jag säger att jag inte tror på tomten, så är det ingen som kallar mig tomteförnekare. Jag blir inte ifrågasatt, mer än som möjligtvis tråkvuxen. Det är ingen som förväntar sig att jag ska ta aktivt avstånd från tomten, att jag aktivt ska förneka tomten. Det är ingen som tror att jag tror på Grinchen bara för att jag inte tror på tomten. Jag kan i lugn och ro låta bli att tro på tomten och ingen har några större synpunkter på det.

Så varför ska jag förneka gud, varför ska jag ta aktivt avstånd? Räcker det inte bara med att jag faktiskt inte tror att det finns några gudar? Jag vill inte förklara denna avsaknad av tro i termerna förnekelse. Och jag vill inte förklara mig för dem som tror, tro som ni vill och låt mig tro som jag vill. Jag vill inte heller förklara mig för "aktiva ateister" att min ateism bara är ett passivt tillstånd.

Däremot vill jag, mycket aktivt, slippa pådyvlas andra människors tro. Jag vill mycket aktivt avspisa Jehovas som ringer på min dörr. Där vill jag vara aktiv. Jag vill aktivt slippa hoppas på av scientologer som vill ägna sig åt hjärntvätt förklätt till stresstest. Det vill jag väldigt aktivt slippa.

Och även man jag inte tror på någon slags gud i någon form så vill jag oxå ha rätten att tro! För tror gör jag! Jag tror på människan. Jag tror att människor kan göra gott och jag tror att människor kan göra ont. Och framför allt tror jag att vi människor kan göra allt detta utan inblandning av några högre makter. Det tror jag på!