söndag 20 juni 2010

Olika verkligheter

Häromdagen var min man och snackade i riksdagen. Lite avis och väldigt stolt satt jag och tänkte på vad jag skulle snacka om ifall jag skulle vara där. Tänkte att jag skulle vilja berätta om dem som jag möter i mitt jobb, om deras verklighet. Och då kom jag att tänka på Göran Hägglund och verklighetens folk. För övrigt ett helt vidrigt uttryck och det ultimata beviset på det är väl att SD stal det.

För är vi inte alla verklighetens folk, lever vi inte alla i verkligheten?

Jag tänker att J som växt upp med en ensam morsa har vuxit upp i en verklighet. I alla fall i perioder av sitt liv. I andra perioder har han levt i andra verkligheter och just nu lever han i ytterligare en verklighet. Alltså är han verklighetens folk!

Jag tänker på N som ska födas till en familj i verkligheten där han ska leva med sina två mammor. Alldeles i verkligheten. Alltså är han verklighetens folk! Kanske är han oxå en hon?!

Jag tänker på de 22-åringar jag möter i jobbet och som vill ha en "fritidsgård", någonstans för dem att hänga. Som väl egentligen borde drömma om jobb och bostad och ett schysst liv, men som inte gör det. De lever oxå i en verklighet. Alltså är de verklighetens folk.

Jag tänker att de som är sjuka och inte kan jobba, för Hägglund och hans allians-vänner bara är lata och arbetsskygga (för även om de inte säger det så är det faktiskt det de visar i handling), ja de lever oxå de i en verklighet. Verklighetens folk!

Och mest tänker jag att J, N, 22-åringarna, missbrukarna, de sjuka, de arbetslösa och alla de andra som inte passar in i Görans Hägglunds lilla fina tok-kristna, moraliserande höger-verklighet, ja de är oxå verklighetens folk.

De är i allra högsta grad verklighetens folk!! Jag är verklighetens folk! Alla jag känner är verklighetens folk! Och alla andra är det oxå, även Göran Hägglund är verklighetens folk, dock i en j-igt trångsynt verklighet.